Släktforskar sedan 10 år.

Sedan början på 90-talet har jag släktforskat, främst på min fars sida. Jag visste inte så mycket om den Gotländska gård jag vuxit upp på. Jag var yngst i barnaskaran av 5 bröder och efter värnplikten flyttade jag till fastlandet. Senare kom jag i kontakt med en släkting som forskat om de gårdar på Gotland som min farfar och hans bror byggde upp tillsammans med sina familjer. Det blev därmed intressant att fortsätta gräva vidare i den småländska jorden.

Först en övergripande sammanfattning.


Thom Jaxhagen.

Släkthistoria.

©Thom Jaxhagen. Farfar och Farmor. Jag såg aldrig vare sig min farfar eller farmor i livet. De avled 64 respektive 85 år gamla. Båda kommer från samma bygd i Småland. Ödet gjorde att de sammanfördes just på Gotland, det blev så intressant att jag forskade vidare om dess historia. Vid 55 års ålder blev farmor Emma änka med 8 barn på gården Jaxarve i Rone socken på södra Gotland. 

Morfar och Mormor. Morfar avled i febr 1938 när jag var 7 mån, så honom minns jag inte. Mormor kommer jag mycket väl ihåg, hon var helt döv men kunde läsa våra munrörelser och gester. Hon blev 83 år och avled 1953, jag var då 15 år. Mormor och Morfar var genuina gotlänningar. 

Det börjar på Gotland. På 1800-talet började man titta närmare på de myrar som fanns på Gotland, det visade sig vara intressant att dika ut dessa för att kunna odla upp marken. En engelsman vid namn Georg Stephen kom år 1818 till Gotland, på uppdrag av landshövdingen Jacob Cederström. Stephen ansåg att de Gotländska myrarna var mycket lämpliga att utdikas och uppodlas och gjorde också upp förslag till torrläggning och odling. Det här blev början till en ny och hoppfull framtid på Gotland, bristen på brödspannmål räckte inte ens till öns befolkning. Myrodlingsbolaget bildades 1850 och man började ett omfattande arbete med 17 000 tunnland myrlotter.   

Farfarsfar Johannes och hans familj. Ryssby i Småland. I en utkant av Ryssby socken i Kronobergs län, ligger byn Assareköp. Här ligger det lilla torpet Östertorp under gården Tjuvhult. Här bodde i mitten av 1800-talet torparen Johannes Andersson med hustrun Ingrid och 6 barn. Häruppe 4 km nordost om Ryssby kyrka är det stening skogsmark av vilket 1,5 tunnland tillhörde torpet, som med svett och möda hade odlats till åker. Att försörja 8 personer i det lilla torpet var inte möjligt, så livsuppehälle måste sökas på annat sätt. Man beslutade vid den här tiden att bygga en ny kyrka i Ryssby. Den gamla från 1100-talet var liten och mörk. Här fick Johannes arbete under 3 år. Det var lång väg att gå 4 km genom skogen varje dag. När arbetet med kyrkan tog slut så blev det att arbeta på gårdarna i närheten. 

De reste österut. Året är 1855, Johannes och Ingrid nu i 40-årsåldern. Framtiden känns osäker i det lilla torpet med de 6 barnen, äldste pojken fyller 12 år i jan och den yngste är endast några månader gammal. Att resa till Amerika verkar så främmande och långt borta. Finns inga andra möjligheter. Hemvändande smålänningar talade om Gotland, och i Ryssby handelsbod fanns en kungörelse uppsatt som annoserade efter arbetskraft till de gotländska myrarna. Efter att ha fått ett löfte om arbete på en större myrgård på södraGotland så bestämde sig Johannes och Ingrid i sept 1855, att flytta till Gotland. 1975, d.v.s. 120 år senare, besökte deras barnbarnsbarn den här platsen i Ryssby. Man satte upp en kopparplatta på en ekstolpe till deras ära vid Östertorp. Den står där än idag. 

Småländsk familj på Gotland. Efter en dagsetapp med häst och vagn från Visby kom de så fram till Ronemyr. Där tog förvaltaren och inspektören Jacob N Wiman emot dem. Deras hem blev nu 3 rum med kök och tillbyggt bryggarhus med bakugn och gryta. Det kom att bli deras hem i 20 år. På gården fanns det vedbod, magasin, svinhus, mjölkkällare och den 70 alnar långa ladugården. Här fick Johannes arbete som gårdskarl. (1 gotländsk aln=64 cm) Ladugården=44.8 m. I mitten på 1860-talet genomfördes det s.k. laga skiftet. Gårdarna blev då ålagda att flytta till nya platser, det blev till Ronemyrens östra sida, och där kom gården att heta Fredriksborg. Johannes och Ingrid flyttade till ett förmansställe vid namn Haga några år, innan de sedan kom hem till sönerna Johan och Anders familjer vid Davide/Jaxarve. 

Sönerna bygger upp en gård från grunden. Sönerna Johan och Anders köpte 1876 tillsammans en gård i Rone som låg mot gränsen till Hemse. Den hade tilllhört Folkskolläraren Johan Oskar Nyman som emigrerat till Amerika. De båda bröderna delade fastigheten som var på 90 har och bestod av mark från 2 hemman, Jaxarve och Davide. Det var lika stora hälfter ungefär. De började omedelbart att bygga upp nya byggnader med ladugård, magasin ,vedbod, höns/svinhus, smedja och en mangårdsbyggnad med 2 lägenheter för de båda familjerna. Varje lägenhet var på 3 rum och kök med källare samt tillbyggnader på baksidan, innehållande sommarkök, brygghus, dräng och pigkammare. Med åren utökades arealen jord när Johan köpte till en gård på 20 har vid Hulte i Hemse. Då fick man också mer virke till byggnation på gården. Utökades gjorde även antalet personer på gården, de båda familjerna hade året 1890 12 barn tillsammans. Man började planera för utflyttning och delning av gården. I Rone beslöt man 1902 att bygga en ny skola. Den gamla skolan som var byggd av kalksten skulle rivas. Man hade planerat för Anders och hans familj att det skulle byggas en ny gård 200 m öster om den nuvarande gemensamma gården. Av kalkstenen från skolhuset byggde man rejäl ladugård, och en mangårdsbyggnad i trä. Allt var klart 1905 då Anders med sin familj flyttade in och som blev Davide gården. Jaxarve och Davide. De båda bröderna och deras familjer bor nu endast 200 m från varandra. Johan och Emma Johansson med sina 8 barn driver gården Jaxarve . Anders och Karolina Johansson driver gården Davide och de har 5 barn. Här slutar den 1:a delen.